Hon som river skinka
Två blinningar med skogslängtan ger sig ut på skogsjakt i Uppsala. Blinningarna går, går, går och går. De hittar något skogsliknande och går in i skogen. Den ena blinningens blinnhund spyr vitt skum men det fester sig blinningarna inte så mycket vid. De går vidare och kommer på att de inte vet var de egentligen har gått. Blinningen med blinnhunden känner ett trängande behov att att urinera var på blinningen utan blinnhund visar blinnhundsblinningen upp för en brant backe in i en gles skog där blinnhundsblinningen ska kunna tilfredsställa sitt urineringsbehov. Blinnhundsblinningen drar som brukligt är ned sina byxor för att sätta sig ner som blinningar av honkön plägar göra när de ska urinera. Blinnhundsblinningen skriker av smärta då blinningskinkan får en stor blödande reva av ett ytterst spättsigt oidentifierbart föremål i skogen. Blindhunndsblinningen har nu en ond blinningsändalykt!
Hahahaha! Åh Ida! Jag lider med dig samtidigt som jag skrattar ihjäl mig! Vilken tur att du inte blev fastspetsad!
Kram L
Ida sprida !
du måste blogga mera,
du får iaf mej och skratta!
Pösss
Aj satan... Stackars dig!
Du får lära Lana Banana att markera oidentifierbara okända spetsiga föremål så du slipper råka ut för det igen. Isch.
Ida du är bääst
Hahaha, klockren! Tycker synd om dig, samtidigt som jag har väldigt kul...på din bekostnad.
Hoppas rumpan läkt!Fy, men roligt skrivet var det :)! Hoppas också allt är bra med skolan och så.
Ha en bra helg! Kramisar!
Väntar med spänning på fortsättningen av Idas öden och äventyr i Uppsala.
Kram kram från G
DU är min syster du ! :D<3
hahaha ajajajaj!!!
Inte för att jag får ihop det riktigt med röven enda ner i backen när man ska pissa men ok.
Du är bäst!