Hon som hundoroar!

De sista månaderna har jag lidit av hjärtvärk. Min högt älskade lilla minivarg har inte mått bra och efter flera undersökningar har vi fått konstaterat att hon är allergisk mot kvalster. Tänk er att er livskamrat, er andra hälvt inte mår bra och inte kan berätta vad som är fel. Det är otroligt frustrerande och jobbigt! Jag har många gånger försökt förklara för människor vad min hund betyder, men jag misslyckas alltid! Orden jag får fram låter så futtiga i jämförelse med min kännsla. Hon finns inom 5 meters radie från mej 23 timmar i dygnet, hon  sover bredvid min säng  och går inte mer än 10 meter från mej då hon springer lös ute. Jag som var tveksam i början. Skulle jag som 19-åring klara av att ta hand om en schäfer och ge henne bra förutsättningar för att bli en bra ledarhund? Skulle jag kunna klara av omställningen i min hjärna över att få en schäferflicka istället för en flamsig labrador? Svaret blev JA! Nu är jag otroligt tacksam över att jag fick en schäfer istället  för en labbe. Naturligtvis och förhoppningsvis ällskar man den hund man får men jag har kommit att uppskatta schäferbeteendet hos min lilla donna. Hon håller alltid reda på var matte är då hon är lös, vänder jag kommer hon sättandes efter andra steget. –matte, här kommer jag! Hon är inte heller den som slänger sig över andra människor eller petar i sig allt ätbart och oätbart ute. Men nu vill både hon och jag hem till Jämtland! Till tyst skog och fria vidder!          


Kommentarer
Postat av: C

Lana är en undebar hund och en grym ledarhund!

2010-07-13 @ 13:26:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0