GLÖM ATT JAG SKA VARA TACKSAM!
Igårkväll blev ja och en bekant hungriga och beslöt oss för att dra ut på söders gator för att inhandla något ätbart. Vi gick in på ett shuchihak och möttes av en trevlig servetris som tog emot våra beställningar och hänvisade oss till ett bord där vi kunde sitta medan de gjorde i årdning våran takeawaymat. Med ett glatt välkommen åter stack hon maten i våra händer och ytterst förvånade begav vi oss hemåt. Var det sant? Fick vi verkligen komma in och köpa mat utan tjafs;utan skrik; utan ett uppträde? Blev vi verkligen bemötta med vanlig hyfs och respekt och utan att handgripligen bli utslängda som ett par odrägliga fyllon?
Med en skön tacksam kännsla i maggropen njöt jag av min sushi tills det absurda slog mig. Här satt jag och var halvt överlycklig över att bli behandlad som en ”vanlig” kund och inte som något smutsigt som genast måste avlägsnas och skuras bort. Sushin fick med ens en smak av bitter ilska och vanmakt. Vad är det för samhälle jag lever i då jag blir chockad över att bli bemött med lite vänlighet och få göra något så självklart som att handla mat? Vad är det för fel då jag ska behöva ha ont i magen då jag ska till nya ställen för att jag vet att chansen att jag kommer bli avvisad och otroligt otrevligt behandlad är ytterst stor? Hur kan det vara möjligt att jag blir nekad att gå den utbildning jag är kvallifiserad till? Hur kan det komma sig att jag övertygar mig själv om att jag inte vill följa med min kompis och simma?
Jo i landet Sverige tycks inte lagstiftarna prioritera människors lika värde och rätten till delaktighet. År 2010 skulle hela samhället vara tilljängligt men 2011 har vi inte stöd för det i lagen. Hur går det ihop? Förklara någon! Men jag VÄGRAR VÄGRAR VÄGRAR att bli tacksam och förvånad över att bli behandlad med respekt!
Det är klart att man ska bli behandlad med respekt! Precis som du blev behandlad igår när du köpte sushi, så ska det ju alltid vara, det borde vara en självklarhet!
Sådär tycker jag att jag har det jämt... jag blir alltid lika förvånad. Alltid lika tacksam..så tacksam att jag inte vet hur jag ska tacka. Det är så sjukt.
Tycker du borde skicka det här som insändare till alla tidningar du kan. Perspektiv bland annat, men vanliga också. <3
Ja du det är så många konstiga tityder i vårat samhälle mot oss som ser dåligt. Jag anmälde att jag inte kom in på Osteopathögskolen till DO. De höll med om att jar diskrimenerad fast DO kan inte gör något åt skolan när det är en privatskola. Ändå så hade jag rätt kompetens för att söka utbildningen.
Så samhället är inte tillgänglit för sos ändå så är det nu 2011 och vi borde få göra altl vad seende fårr göra.
Mvh Morgan.
För mig var det inte att komma in på utbildningen till idrottslärare som var problemet. Nu efter 1,5 år så har de fått för sig att jag inte kan ansvara för elevernas säkerhet. Är trött på att behöva bråka om något som inte är deras sak att bestämma, det är ju upp till den rektor som jag söker jobb hos att avgöra.
Jag har varit ledare för barn i många år nu. Vilka är de på universitetet som inte fattar att även om jag ser sämre än dem så betyder det inte att jag inte kan hålla koll på ungarna.
Jag håller med om att du borde skicka in det du skriver som insändare, kan få folk att tänka till.
Skicka in till alla tidningar och radion OCH alla tv-kanaler! Namnge det GODA exemplet även! Sjukt bemötande av övriga!
